Kriget gör bränsle dyrt – varför blir det så ont om el?

Snabba effekter av kriget

Kriget i Iran och omgivningen får snabbt ekonomiska konsekvenser för Sverige. När olja och gas inte kan lämna persiska viken stiger bränsle- och energipriser. Höga priser eldar på inflationen, som i sin tur driver upp energipriserna ännu mer. Sverige riskerar att hamna i samma situation som 2022, då energipriserna drev inflationen utan att regeringen agerade tillräckligt.

Regeringens förslag: sänkning av bränsleskatt

Förra måndagen presenterade regeringen ett förslag: skatten ska tillfälligt sänkas med 1 krona per liter bensin och 40 öre per liter diesel från maj. Det är bra och nödvändigt. Sverige har en transportnackdel – höga drivmedelspriser slår hårdare mot ett land med Sveriges geografi. Hade vi behållit 2022 års skatt på diesel, skulle en liter nu kostat över 30 kronor. Höga bränslepriser är också inflationsdrivande.

Varför elskatten är ett problem

På elsidan väljer regeringen en annan konstruktion: elstödet förstärks. Men varför sänker man inte skatten på el också? Sverige har EU:s tredje högsta elskatter. Av en vanlig elräkning är 4 av 10 kronor skatt. Att varje vinter komplicera systemet med tillfälliga utbetalningar är inte rätt för den som vill ha enkelhet och förutsägbarhet.

Regeringen har sänkt elskatten vid årsskiftet, men det är inte de historiska sänkningar som behövs – vi är tillbaka på 2022 års skattenivåer. På 25 år har skatteuttaget fördubblats. Elskatten är en viktig inkomstkälla: i år inbringar den 27 miljarder kronor, plus moms. Trots att Sverige haft billig energi länge har priset vi betalar varit högt. I en ny rapport visar det att 40 procent av en elräkning är skatt.

Elskatten går inte ihop med elektrifiering

Att beskatta el lika hårt som diesel när man vill se en elektrifiering går inte ihop. Att ge stöd samtidigt som man behåller hög skatt är hyckleri. Elskatten är redan en av svenska folkets mest hatade skatter. Dyra, obegripliga elräkningar stressar många – särskilt de som bor i villa (fem miljoner svenskar).

Situationen kan förvärras

Nu kan läget förvärras. Även om Sverige inte är stor gaskonsument, kommer snabbt stigande gaspriser att pressa elpriserna uppåt i hela EU på grund av den integrerade elhandeln. Det drabbar företag och hushåll.

två förslag för att lösa problemet

Att kraftigt sänka elskatten skulle lätta på trycket kortsiktigt och stärka svensk konkurrenskraft på lång sikt. Det skulle också hålla tillbaka inflationen, särskilt om regeringen slopar inflationsindexeringen av elskatten (som gör att skatten höjs automatiskt varje år). Att regeringen nu aviserar att de vill slopa indexeringen är en god nyhet, men elskatten ligger kvar på samma höga nivå. Mer behöver göras.

Vi föreslår två åtgärder utöver att slopa indexeringen:

1. Sänk elskatten. Elskatten bör sänkas så mycket som möjligt så fort som möjligt. EU:s miniminivå på 0,6 öre per kWh borde vara målet.

2. Gör elräkningen begriplig. Flytta över elskatten från elnätsfakturan till elhandelsfakturan så att vi lätt kan se vilken skatt vi betalar.

Christian Ekström, vd, Skattebetana
Erik Bengtzboe, chefsekonom, Skattebetana