Vita husets uttalande om Grönland

Vita husets uttalande om Grönland på trettondagen är ytterst obehagligt. Beskedet var att presidenten och hans team överväger en rad möjligheter för att nå ”detta viktiga utrikespolitiska mål”, däribland att det ”givetvis” alltid är en möjlighet att använda den amerikanska militären.

Reaktioner på uttalandet

Den här veckan har alltså de mer diffusa budskapen fått en konkretion – att USA skulle skicka militär för att ta över Grönland. Utrikesminister Marco Rubio har senare försökt tona ned detta och talar i stället om att köpa Grönland. Danmarks statsminister Mette Frederiksen sa för några dagar sedan att om USA angriper ett annat Natoland så ”stannar allting” inklusive den säkerhetsordning som gällt sedan andra världskriget.

Internationella reaktioner

Att det hålls krismöten på Christiansborg är befogat, liksom det är rimligt med de omedelbara solidaritetsförklaringarna från europeiska ledare. De nordiska utrikesministrarna uttalade sig genast. Stats- och regeringscheferna i Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Italien, Spanien, Polen och Danmark gjorde också ett gemensamt uttalande som svar på Vita husets formulering. Det är begripligt att det råder något slags stabsläge.

Bristande logik

Samtidigt måste man påminna sig om den bristande logiken i hoten från USA. Skillnaderna mot fallet Venezuela är avgörande. Den bristande logiken är ändå hoppet i sammanhanget. Det verkar som att president Donald Trump i huvudsak hänvisar till försvaret av Arktis när han talar om att Grönland bör bli amerikanskt.

USA:s militära närvaro i Arktis

Men USA har redan militär på flygbasen Pituffik (tidigare Thulebasen) på 76:e breddgraden. Tidigare hade USA ett antal grönländska baser, en rest från andra världskriget. När Danmark var ockuperat av Nazityskland administrerades Grönland av USA och södra delen av ön var ett brofäste för amerikanska bombplan som skulle till Europa. Efter kriget tecknade USA och Danmark ett avtal, som fortfarande gäller, om att USA får öppna baser på Grönland. Det är fritt fram, så att säga.

Natos roll

Natochefen Mark Rutte pekade på detta i en intervju med Forbes i tisdags. Han bekräftade att det är ett Natointresse att försvara arktiska områden mot kinesiska och ryska intressen, och att det sker inom ramen för Nato och det bilaterala samarbetet Danmark–USA. Detta försvar kan och bör intensifieras. Den bristande logiken är ändå hoppet i sammanhanget. Att till och med Donald Trump skulle ha svårt att i ett skarpt läge argumentera för att ett Natoland med vapenmakt skulle ta över ett territorium från en allierad demokrati. Eller ens tro att det går att köpa det.