Grundlagsändringar: En viktig fråga för demokratin

Det var poängen att äganderätten i regeringsformen skulle ha stärkts. Att det skulle klargöras vilka förutsättningar som ska gälla när staten på ena eller andra sättet inskränker egendomsskyddet och näringsfriheten. Det är en fråga som har varit aktuell i många år, när skogsägare förbjuds att avverka sin skog av miljöskyddsskäl.

Utredning och beslut

I den parlamentariska fri- och rättighetskommittén i januari 2025 valde en majoritet bestående av vänstersidan i politiken och den opolitiska ordföranden, att lägga denna fråga åt sidan. I stället ska frågan utredas på nytt, och därmed dröjer förändringen minst fyra år. Så är det med grundlagsändringar – de tar tid. Och det gäller även när partierna är överens.

Grundlagsprocessen

Först ska saken utredas i en kommitté, sedan lämnar regeringen ett lagförslag till riksdagen senast nio månader före riksdagsvalet. Riksdagen måste rösta ja till förslaget före valet, och efter valet måste den nya riksdagen fatta ett likalydande beslut. Det är lätt att förstå och sympatisera med denna tröghet. Grundlagarna är basen för demokratin och maktutövningen. De ska inte kunna ändras lättvindigt.

Ändring av grundlagsprocessen

Att det skulle vara alldeles för lätt att ändra grundlagar har hävdats i debatten. Resonemanget har varit att det räcker med att riksdagen två gånger med ett val emellan kan avskaffa hela rasket, om man har 51 procent av de röstande riksdagsledamöterna bakom sig. Vips, så är demokratin upphävd. Det kommer förstås inte att hända, men visst är det befogat att fundera över hur de demokratiska fundamenten bättre ska kunna skyddas.

Kommiténs förslag

Det har uppenbarligen politikerna gjort, och i den parlamentariska grundlagskommittén 2023 kom de överens om att reglerna bör ändras. Det ska nu krävas enkel majoritet i första omröstningen, och i omröstningen efter valet ska det krävas två tredjedelars majoritet. Dessutom ska majoriteten bygga på antalet valda riksdagsledamöter, inte på antalet som råkar vara närvarande vid omröstningen (som i dag).

Kritik mot förslaget

Alla åtta partier var ense om denna förändring tills ärendet kom till riksdagen i höstas. Där tänkte Sverigedemokraterna om: Är det vettigt att en tredjedel av riksdagens ledamöter kan blockera en grundlagsändring? Socialdemokraterna skulle i princip kunna få veto i sådana frågor, resonerade SD. Det ledde i sin tur till att partiledaren Jimmie Åkesson begärde en folkomröstning om frågan.

Grundlagarna och deras innehåll

Grundlagarna – regeringsformen, tryckfrihetsförordningen/yttrandefrihetsgrundlagen och successionsordningen – innehåller hundratals bestämmelser. Givetvis är de av olika tyngd. Partierna i grundlagskommittén ville inte dra någon gräns mellan olika grundlagsparagrafer – samma skärpta beslutsregler bör gälla för alla. Men är det egentligen rimligt? Det är klart att det finns en skillnad, exempelvis, mellan regeringsformens första paragraf – ”All offentlig makt utgår från folket” – och någon detaljerad regel i yttrandefrihetsgrundlagen om beslagtagande av ljudupptagningar, med formuleringar som ”skivor” och ”rullar”.

Exempel på problematiska ändringar

Frågan kan illustreras av en annan grundlagsändring som ligger på riksdagens bord, och som också diskuterades för en vecka sedan i de partiövergripande samtalen om gängbrottsligheten. Det handlar om upphävande av svenskt medborgarskap (i fall då det finns dubbelt medborgarskap) vid vissa brott. Där vill regeringen att det ska gälla brott mot ”Sveriges vitala intressen”, en tämligen vid formulering som skulle inkludera allvarlig gängbrottslighet.

Avvägning mellan skydd och utveckling

Politikerna har en avvägning att göra: Om man anser att grundlagarna är perfekta, då ska man försvåra ändringar. Men om man råkar tro att de alltid kan bli bättre, exempelvis för att stärka enskildas rättigheter, måste just en sådan utveckling vara möjlig. Därför bör den nya riksdagen, när frågan kommer upp igen efter valet, avslå förslaget om att det ska krävas två tredjedelars majoritet för alla grundlagsändringar. Och i stället bestämma sig för att en sådan beslutsregel endast ska gälla de centrala paragraferna i grundlagarna.