Regeringen återaktiverar civilplikten

Regeringen har meddelat att de kommer att återaktivera civilplikten, vilket innebär att ungdomar vid mönstring kommer att kunna genomföra en längre civil utbildning för att stärka den svenska beredskapen, som alternativ till en militär. Civilplikten är egentligen inget nytt, utan Sverige hade en sådan fram till 2008 innan den dåvarande Alliansregeringen valde att formellt avveckla den.

Bakgrund till återinförandet

Anledningen till att civilplikten nu återstartas är bland annat för att kunna förstärka den kommunala räddningstjänsten med 16.000 civilpliktiga till 2035. Det skulle innebära en fördubbling av förmågan i tider av kris eller krig. En återinförd civilplikt är ett klokt beslut, eftersom det kommer att stärka resiliensen genom att utbilda människor i hur man hanterar kriser och katastrofer.

Andra åtgärder för att stärka den civila beredskapen

Regeringen har presenterat flera åtgärder för att stärka den civila beredskapen, inklusive att modernisera skyddsrum och upphandla beredskapslager. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, kommer att få ett starkare mandat och bli en tydlig toppnod i det civila försvaret från och med årsskiftet.

Individuell motståndskraft är avgörande

En viktig lärdom från Ukraina är att det är den individuella motståndskraften som är det centrala. Företagen har en avgörande roll för ett starkt totalförsvar, och det viktigaste är att säkerställa att den lokala livsmedelsbutiken kan fortsätta fungera, även i krig. Detta kräver att företagen kan importera varor och att betalsystem fungerar.

Företagens roll i den civila beredskapen

De allra flesta företag kommer att försöka bedriva sin verksamhet som vanligt om kriget kommer, men de behöver tydligare styrning från myndigheter. De behöver veta vad staten eventuellt kommer att kräva av dem redan nu, och de behöver besked om vilka företag som kan förväntas säkerställa en viss kapacitet och få betalt för det.

Beredskapsavtal behöver komma på plats

De så kallade beredskapsavtalen behöver snabbt komma på plats, men processen har dragit ut på tiden. Regeringen har tillsatt en särskild utredare för att stärka den privat-offentliga samverkan, men det är den svenska förvaltningsmodellen och långdragna processer som är hindret. Det finns 67 sektorsansvariga beredskapsmyndigheter som ska analysera vilket behov de har av sådana avtal med företag, och det verkar vara först efter att dessa myndigheter har analyserat färdigt som beredskapsavtalen ska börja tecknas.

Civil upprustning måste gå fortare

En sådan ordning är inte rimlig, och den civila upprustningen måste gå betydligt fortare. Samhällsviktiga företag tvingas vänta på myndigheterna, och det är inte acceptabelt. Regeringen måste ta initiativ för att påskynda processen och säkerställa att beredskapsavtalen kommer på plats så snart som möjligt. Det är avgörande för den svenska beredskapen och förmågan att hantera kriser och katastrofer.