Europa står vid ett avgörande vägskäl

Europa pratar ofta om digital suveränitet, säkerhet och innovation, men samtidigt accepterar vi en överfragmenterad telekomstruktur som undergräver dessa mål. Efter tre decennier i telekombranschen globalt är min slutsats tydlig: Europa måste aktivt möjliggöra konsolidering i telekomsektorn för att inte hamna på efterkälken.

Problemet med överfragmentering

Med 450 miljoner invånare i EU har vi närmare hundra nätoperatörer, jämfört med USA som har tre operatörer för 330 miljoner invånare. Telekom kräver massiva investeringar i spektrum, nät och cybersäkerhet, och utan skala är det svårt att leverera konkurrenskraftig avkastning. Avkastningen på eget kapital är för låg, vilket speglas i börsens och investerares svala syn på sektorn.

Effekterna av bristande konsolidering

Operatörer och leverantörer halkar efter både index och amerikanska teknikjättar med global räckvidd. För att möta marknadens krav drar operatörer ofta ner på investeringar, vilket är raka motsatsen till vad som krävs för att bygga hållbara bolag och samhällen. Detta är inte bara kortsiktigt, utan också riskabelt, eftersom våra europeiska operatörer och leverantörer är strategiska tillgångar som utvecklar och bygger inte bara nät, utan också utgör ryggraden i vårt digitala samhälle.

Vägen framåt

Konsolidering kan frigöra synergier som återinvesteras i teknik, säkerhet och hållbarhet, till gagn för hela samhället. Stater har begränsad möjlighet att påverka bolagens investeringsbeslut, men det är samhället och invånarna som får betala priset om en av hörnstenarna i en konkurrenskraftig ekonomi, näten, brister i kvalitet och säkerhet. I en tid då Europa rustar både civilt och militärt är det avgörande att digital infrastruktur ses som en del av totalförsvaret.

Tecken på förändring

EU:s nya konkurrenskommissionär Teresa Ribera signalerar en ny inställning: konkurrenskraft för Europa måste även mätas globalt. Den tidigare ECB-chefen och premiärministern i Italien, Mario Draghi, pekar på behovet av en ny riktning. Det handlar inte bara om operatörerna, utan om hela Europas digitala ekosystem. Spotify växte exempelvis fram när Europa låg i framkant under 3G- och 4G-eran, och deras fortsatta tillväxt kräver tillgång till världsledande 5G- och 6G-nät samt AI.

Europa har potentialen

Europa har kompetensen, kapitalet, innovationskraften och en stor marknad. Vi leder dessutom vägen inom hållbarhet, något som blir allt viktigare när framtidens nät också behöver vara smarta och energieffektiva. Men vi saknar en struktur som frigör den fulla potentialen. Det måste vi ändra på.

Samsyn och handling

Det kräver samsyn mellan politik, regulatorer och näringsliv. Jag har länge förespråkat att EU:s reglering behöver gå från att förhindra möjliga problem i förväg till att agera tydligt om och när de faktiskt uppstår. Låt industriellt logiska affärer genomföras – och reglera vid behov, med kraft och tydliga konsekvenser vid missbruk.

Slutsats

Det är dags att släppa bromsen. Tillåt konsolidering. Kräv investeringar. Stimulera innovation. Och låt Europas telekomsektor tillsammans med övriga ekosystemet bli en motor i vår ekonomiska och teknologiska framtid. Industriaktörer och kapital står redo att skrida till verket. Och ja, som konsumenter måste vi sannolikt vara beredda att betala mer än en dagens lunch i månaden för en 5G- och 6G-upplevelse i världsklass. Näten stärker vår säkerhet, vårt näringsliv och vår möjlighet att vara ledande i utvecklingen. Det är just den här avvägningen som regulatorerna måste hantera: att färre aktörer eventuellt ökar slutkundspriserna är ett litet pris att betala för möjligheten att skapa starka aktörer som kan investera i säkra och stabila nät, som säkrar Europas digitala konkurrenskraft och stärker vårt totalförsvar.
Johan Dennelind
rådgivare och investerare