Regeringens stora straffrättsreform
Regeringens utredare, rikspolischef Petra Lundh, har lagt fram förslag för en stor straffrättsreform. Den samlade effekten av reformen bedöms bli 16.000 fler utdömda fängelseår per år. Ett fängelseår motsvarar ungefär en fängelseplats.
Skärpta straff för flera brott
Bland annat föreslås att straffskalorna för ett femtiotal brott skärps. Till exempel höjs maxstraffet för grov våldtäkt från 10 till 12 år. Minimistraffet för grova ekobrott, till exempel grovt penningtvättsbrott, fördubblas till ett år. Minimistraffet för grovt vållande till annans död höjs från 1 till 2 år.
Gängrelaterad brottslighet
Gängrelaterad brottslighet ska kunna ge upp till dubbla straff. En straffskärpningsbestämmelse enligt dansk modell föreslås för brott som har samband med kriminella nätverk, skjutningar och sprängningar på allmän plats. När den bestämmelsen tillämpas ska även maxstraffet kunna vara högre än annars.
Presumtionen mot fängelse
Ett annat förslag är att presumtionen mot fängelse tas bort. I dag ska domstolarna försöka undvika fängelse om andra påföljdsalternativ är möjliga. Samtidigt föreslås dock att ett nytt system med villkorligt fängelse införs för kortare straff, framför allt för förstagångsförbrytare.
Domstolens hänsyn
Ytterligare ett förslag är att domstolen ska ta mindre hänsyn till gärningsmannens personliga omständigheter när straffet bestäms. Till exempel ska inte straffet mildras för att brottslingen blir av med jobbet.
Häktning
Häktning föreslås ske i fler fall än i dag för till exempel grov kvinnofridskränkning, grov fridskränkning och hedersförtryck, samt försök, förberedelse och stämpling till brott med minimistraff fyra år.
Implementering
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028. Det innebär att de nya reglerna kommer att börja tillämpas från och med det datumet. Reformen syftar till att skärpa straffen för allvarliga brott och öka tryggheten i samhället. Det återstår att se hur förslagen kommer att mottas och om de kommer att genomföras i sin helhet.