Grönlandskrisen och Natos framtid

Efter mötet mellan USA, Danmark och Grönland i veckan tycktes temperaturen kring den arktiska öns öde sjunka en aning. Överenskommelsen om att skapa en "högnivå-arbetsgrupp" för att försöka hitta en gemensam väg framåt framstod som ett överraskande konstruktivt resultat, mot bakgrund av oenigheten mellan parterna.

Trumps tullhot

Men sedan kom helgens besked om att Donald Trump sätter in tullar mot de länder som inte stöder USA:s planer på att köpa Grönland, inklusive de som har skickat delegationer till ön – som Sverige. Detta eskalerar krisen till en ny nivå. Med sin hänsynslösa retorik har han skapat ett stort och mycket onödigt frågetecken om de transatlantiska relationerna i allmänhet och Natos framtid i synnerhet.

Rysslands intressen

ÖB Michael Claesson påpekar i en intervju att detta är något som enbart gynnar ryska intressen. Så är det. Vladimir Putin och hans likasinnade mår som bäst när västvärlden visar upp synliga fasadsprickor som bara väntar på att utnyttjas. I den svenska riksdagen råder dock stor politisk enighet i Grönlandsfrågan, vilket är en styrka.

Debattörer som utnyttjar situationen

Tyvärr finns det seriösa debattörer som passar på att använda den uppkomna situationen för att främja andra narrativ. Ett exempel är påståendet att Grönlandskrisen visar att det var ett misstag för Sverige att gå med i Nato. Dagens Nyheters politiska kommentator Tomas Ramberg skriver att det "för de flesta är uppenbart att ett Nato lett av Trumps USA inte är den trygga försäkring som målades upp för de svenska väljarna inför medlemsansökan 2022".

Sveriges Natomedlemskap

Till det svenska Natomedlemskapets försvar ska sägas att det långt ifrån lanserades som någon riskfri tillvaro under våren 2022. Erdogans Turkiet diskuterades flitigt, likaså risken för att den Nato-kritiske Donald Trump skulle återkomma som amerikansk president. Men jämfört med alternativet, att stanna i allianslöshet, framstod Nato som ett bättre alternativ med tanke på de ryska härjningarna. Den analysen håller fortfarande. Sverige är tryggare i Nato, trots Trump.

Regeringens agerande

Det är förvisso sant att Nato utan USA skulle vara något annat, om nu det värsta Grönlandsscenariot mot förmodan skulle slå in. Men Nato utan USA skulle fortfarande bestå av 31 medlemsländer sammanbundna av kollektiva försvarsgarantier. Det är inget man skojar bort. Det finns heller ingen anledning att smutskasta den svenska regeringens agerande i Grönlandsfrågan. Statsminister Ulf Kristersson och utrikesminister Maria Malmer Stenergard har varit tydliga både i sin kritik av Trumps oansvariga retorik och i sitt stöd till Grönland och Danmark.

Sveriges säkerhet

Vad gäller den påstådda "svarslösheten" inför vår "nya och farligare värld" bör perspektivet rimligen breddas till att också innefatta det fullskaliga krig som pågår i vårt närområde. Det är värt att påminna om att Kristersson har varit aktiv inom "koalitionen av villiga" för Ukraina. I samband med det senaste toppmötet i Paris utlovade statsministern svenskt deltagande i den planerade internationella säkerhetsstyrka som ska vara en del av säkerhetsgarantierna för Ukraina.

Sveriges bidrag till Ukraina

Sverige tillhör dessutom de länder som bidragit allra mest till Ukrainas säkerhet, med omfattande militärt och humanitärt stöd. Detta är i förlängningen något som också stärker svensk säkerhet. Ukraina är i praktiken vår främsta försvarslinje mot Ryssland, vilket Tidöregeringen ofta påtalar.

Upprustning av försvaret

Regeringen har som bekant också lagt i en högre växel när det gäller upprustningen av det svenska försvaret. Till skillnad från en del andra europeiska länder har vi en ambitiös plan för att faktiskt leva upp till det nya 5-procentsmålet inom Nato. Redan 2030 ska det svenska försvarsanslaget vara upp i 3,5 procent av BNP. Det, om något, är att ta ansvar i en farligare värld.

Plan B

Undertecknad uppmanade i förra veckan Europas huvudstäder att ta fram en plan B för om det värsta scenariot skulle inträffa, om Nato i sin nuvarande form skulle falla som en följd av en amerikansk attack mot Grönland. Men att tro att Stockholm offentligt skulle lansera en sådan idé vore naivt. Även om ett arbete pågår med en plan B vore det vårdslöst av en minister att medge det.

Sveriges relation med USA

Detta handlar om USA med sin lättkränkte president, som Europa och Sverige trots allt vill ska fortsätta vara en del av Natos kollektiva försvar. Vi behöver amerikansk uppbackning för att få till en hållbar fred i Ukraina och vi vill fortsatt ha goda handelsförbindelser över Atlanten. Så länge inte USA öppet har ifrågasatt Natos artikel 5 – varför skulle svenska ministrar säga något annat?

Samsyn i riksdagen

Samsynen i riksdagen visar att våra politiker tar säkerhetsläget på största allvar. Samma sans och förnuft behövs också i den bredare samhällsdebatten.