Säkerhetsläget och Ekonomi

Att sia in i 2026 kräver åtminstone två tankar samtidigt. Å ena sidan står vi inför ett säkerhetsläge där USA drar sig tillbaka från Europa och ifrågasätter inte bara vårt försvar utan även vår demokrati och vårt agerande. Å andra sidan är det mycket som talar för en stark återhämtning av svensk ekonomi.

Säkerhetsläget

Säkerhetsläget är det allvarligaste vi har haft sedan andra världskriget och det tycks finnas flera politiska ledningar runt om i världen som inte har något emot ett splittrat Europa. Risken är att de friheter vi länge har tagit för givna utmanas från flera håll. Samtidigt står vi inför stora teknikskiften och behöver öka konkurrenskraften.

Europa och Samarbeten

Europa är vår allierade och det är centralt att vi bejakar och intensifierar det samarbetet under 2026. För svensk del ser jag även att vårt närområde blir allt mer intressant där Norden tillsammans med Baltikum och inte minst Polen med en stor hemmamarknad kan skapa möjligheter. De nordiska länderna har många gemensamma nämnare, samtidigt som Polen och de baltiska länderna är framåtlutade och tar till sig ny teknik.

Global Ekonomi

Globalt har konjunkturen bottnat och i USA är det mellanårsval. Trump-administrationen lär göra vad den kan för att driva på tillväxten. Kina matar på med en tillväxt takt nära dess långsiktiga mål, samtidigt som dess överproduktion och tappad export till USA påverkar Europa. Vår konkurrenskraft och våra företag utmanas. Europa har å andra sidan stora investeringsbehov, vilket lär hålla uppe tillväxten hyggligt.

Svensk Ekonomi

Svensk ekonomi bedöms ha haft en tillväxttakt på närmare 2 procent under 2025 och växt på bred front. Det är mycket mer än hushållen tycks tro. Det visar att finanspolitik är ett trubbigt konjunkturinstrument då den allt som oftast får effekt när det ekonomiska läget har vänt. Förutsättningarna framåt är nämligen redan före den expansiva budgeten goda och 2026 kan tillväxten bli så hög som 3 procent.

Export och Tillväxt

Exporten har utvecklats förvånansvärt bra trots all turbulens och en starkare krona. Vissa sektorer som skog och sågverk har drabbats hårdare än andra, men för hela sektorn finns förutsättningar för tillväxt. Svag befolkningstillväxt gör att bostadsbyggandet framöver blir betydligt lägre än tidigare topp. För de som bygger samhällsfastigheter, försvar eller infrastruktur är däremot förutsättningarna mycket goda.

Hushåll och Arbetsmarknad

Hushållen har gått från sänke till motor i ekonomin då de har sett över sina balansräkningar och byggt upp ett historiskt högt sparande samtidigt som de tar upp skuld igen. Tillsammans med en mycket expansiv budget, riktad till hushållen, gör det att den reala disponibla inkomsten ökar snabbt och bostadspriserna i takt med den. Arbetsmarknaden släpar efter konjunkturen, men även arbetsmarknaden bottnade 2025 och inskrivna arbetslösa har fallit sedan i somras.

Inflation och Räntor

Inflationen kommer att vara mycket låg bland annat på grund av den tillfälligt sänkta matmomsen. Riksbanken bör se igenom det även om det inte helt går att utesluta att den sänker styrräntan första halvåret i år. Huvudscenariot är dock att nästa förändring av styrräntan blir en höjning tidigt 2027. Räntor med längre löptider har redan stigit på grund av en högre efterfrågan och stora investeringsbehov från såväl företag som staten.

Teknikskiften och Framtid

Stora teknikskiften gör att det är mycket viktigt att våga lyfta blicken. Inte minst energifrågan är i fokus där solenergiproduktionen i världen ökar mycket snabbt och ger billig energi. Här gäller det att såväl politiker som företagsledare har mod att ställa om till morgondagens produktion och inte biter sig fast i gårdagens jobb. Trots bakslag globalt i den gröna omställningen fortsätter svenska företag framåt. Tekniken hjälper till, men det är också ett vinnande koncept i många fall.

Med det sagt befinner vi oss i ett mycket utmanade globalt läge. Det bör tas på största allvar. Samtidigt har Sverige bättre förutsättningar än de flesta länder att klara turbulenta tider då vi har starka offentliga finanser, konkurrenskraftiga företag och hushåll som har sett över sina balansräkningar. Låt oss tro att 2026 blir ett år då vi tillsammans med övriga Europa står upp för de friheter vi tror på.
Annika Winsth
chefsekonom Nordea