Geofencing – tekniken som kan göra trafiken säkrare

Tänk dig ett osynligt staket runt stadskärnan där bilen själv ser till att du inte kör för fort. Det är i korthet vad geofencing handlar om. Nu har ett av de största projekten med att testa tekniken i stadsmiljö utvärderats, ett forskningsprojekt i Enköping lett av Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Hur fungerar geofencing?

Geofencing innebär att digitala, virtuella staket skapas i ett geografiskt område med hjälp av GPS-teknik. När ett fordon kör in i en sådan zon kan systemet automatiskt begränsa hastigheten, ändra körläge eller ge föraren information. Syftet är att öka trafiksäkerheten, minska utsläpp och skapa tryggare miljöer, till exempel i stadskärnor, vid skolor eller genom tätbebyggda områden.

Testet i Enköping

Försöket omfattade omkring 90 fordon, bussar, lastbilar och kommunala fordon, som körde i ett cirka två gånger två kilometer stort område i Enköpings stadskärna. När fordonen körde in i zonen sänktes maxhastigheten automatiskt. "Det handlar inte om att ta kontrollen från föraren, utan om att ge ett stöd. Förarnas feedback var att systemen hjälpte dem att hålla hastigheten och att de blev mer uppmärksamma i trafiken", berättar Christian Howard, forskare på VTI.

Resultat och utmaningar

I studien testades tre olika geofencingsystem, två integrerade lösningar från fordonstillverkarna Scania och Volvo Bussar, samt ett eftermonterat system i kommunens egna fordon. Mottagandet bland förarna var överlag positivt, men inte helt okomplicerat. "Det fanns synpunkter kring övervakning. Några upplevde det som att någon annan bestämmer hur de ska köra, trots att de är yrkesförare. Det är en viktig aspekt. Ska man införa sådana här system måste det ske i dialog, gärna med fackförbund." Tekniken har också sina begränsningar. Eftersom systemen bygger på GPS kan det dröja innan bilen "förstår" att den passerat en hastighetsskylt.

Framtidsutsikter

Trots positiva omdömen från förarna syntes ingen tydlig effekt på den totala trafikhastigheten i Enköping. "De här fordonen stod för ungefär tre procent av trafikarbetet. Det räcker inte för att påverka hela trafiksystemet. Hur stor andel som krävs vet vi inte, men det är definitivt mer än tre procent." Samtidigt är forskarna tydliga med potentialen. "Allt som sänker hastigheten är positivt för trafiksäkerheten. Får man systemen att fungera och sprida sig, då kommer effekterna", menar Christian Howard.

Andra tillämpningar

Det är inte heller bara ökad trafiksäkerhet som kan vinnas med geofencing, även minskade utsläpp. "Lägre hastighet påverkar direkt bränsleförbrukningen och där finns det också rena kostnadsvinster att göra för företagen. Speciellt när drivmedelspriserna är höga just nu och verkar fortsätta öka ett tag till i alla fall. Så det finns definitivt vinster med att införa sådana här system." Parallellt med stadsexperimentet i Enköping har geofencing testats i helt andra miljöer. I Jämtland och Västernorrland har tunga timmerbilar utrustats med tekniken för att automatiskt sänka hastigheten när de kör genom byar. Här har fokus legat på trygghet för boende längs vägar med mycket tung trafik.

Självkörande fordon och geofencing

På sikt kan geofencing användas till mer än fartbegränsning. Hybridfordon skulle till exempel kunna tvingas över till eldrift i känsliga områden, eller bullrande transporter styras om nattetid. "Det finns också en tydlig koppling till självkörande fordon. Ska ett fordon köra själv måste det veta exakt vilka regler som gäller var. Då är det helt avgörande att den här typen av teknik blir så bra som möjligt", menar Christian Howard.