Inför den Europeiska Valutaunionens Tillkomst

Inför den europeiska valutaunionens tillkomst analyserades för- och nackdelar med ett svenskt medlemskap av EMU-utredningen 1996, med Lars Calmfors som ordförande. Deras rekommendation var att Sverige borde vänta med ett inträde tills ekonomin hade återhämtat sig från 1990-talskrisen. Sverige ställde sig också utanför valutaunionen vid starten 1999, och i folkomröstningen 2003 blev det ett klart nej till euron.

Utredning om Svensk Euroanslutning

Mycket har förändrats sedan dess, och därför har frågan om att på nytt utreda en svensk euroanslutning väckts, senast av flera politiska partier. En sådan utredning har just gjorts under Lars Calmfors ledning och publiceras nu. Arbetet har skett på Stiftelsen Fritt Näringslivs uppdrag, men har bedrivits helt oberoende. Rapporten består av åtta bidrag av ekonomer och fyra av statsvetare.

Argument för Ett Eurointräde

Enligt Lars Calmfors syn har argumenten för ett eurointräde över tid stärkts i förhållande till argumenten emot. Fördelarna är nu större än nackdelarna. Sverige bör därför ansluta sig till euron. Man kan skilja mellan effekter på samhällsekonomisk effektivitet, ekonomisk stabilisering, övrig ekonomi och politik.

Samhällsekonomisk Effektivitet

Den främsta samhällsekonomiska effektivitetsvinsten av att införa euron är att det skulle undanröja det handelshinder som växelkurssvängningar mot euron innebär. Det skulle öka handel och gränsöverskridande direktinvesteringar. EMU-utredningen bedömde dessa effekter som små, men i dag bör en mer positiv bedömning göras. Euron tycks ha ökat handeln med 10–15 procent mellan euroländerna och med ungefär hälften därav mellan euroländer och icke-euroländer.

Ekonomisk Stabilisering

I valutaunionen skulle Sverige inte längre ha en egen penningpolitik som kan stabilisera konjunkturen om den avviker från den i andra euroländer. Då finns inte heller någon växelkurs mot euroområdet som kan bidra till stabilisering. Ett euromedlemskap kan därför öka konjunktursvängningarna. Men denna risk framstår i dag som betydligt mindre än tidigare, eftersom den svenska konjunkturen har blivit mer synkroniserad med euroområdets.

Övrig Ekonomi

Det finns fler ekonomiska aspekter att beakta. Nya statsskuldkriser kommer troligen att uppstå i euroområdet, och Sverige blir medlem i Europeiska stabilitetsmekanismen vid ett euromedlemskap. ECB kan göra förluster på stödköp av krisländers statsobligationer, vilket kan leda till svenska kostnader. Gemensam upplåning, som för pandemistöd och ökad försvarskapacitet, kan också ge Sverige kostnader.

Politik

Före eurostarten fanns en oro för att Sveriges politiska inflytande i EU kunde bli lidande om landet stod utanför valutaunionen. Det finns inte stöd för att detta hittills har skett i allmänna frågor, men Sveriges inflytande i ekonomiskpolitiska frågor tycks ha blivit mindre utanför valutaunionen. En rad reformer som avser alla EU-länder har utformats av euroländerna, och Sverige har haft mindre inflytande på utvecklingen av en mer integrerad europeisk kapitalmarknad.

Slutsats

Sammanfattningsvis talar samhällsekonomiska effektivitetseffekter och politiska konsekvenser för ett eurointräde, medan konjunkturrisker och faran för kostnader för kriser i euroområdet talar emot. Huvudmotiveringen för rekommendationen om ett eurointräde är den vikt som läggs vid att Sverige i en alltmer hotande geopolitisk situation ska bidra till mer politisk sammanhållning i Europa. Dessutom har effektivitetsargumenten för ett euromedlemskap förstärkts och konjunkturargumenten emot försvagats. Rapportens främsta bidrag är de olika författarnas analyser av olika aspekter, och Lars Calmfors hoppas att hela rapporten blir ordentligt läst.