Skogforsks laddkarta ska göra skogsbruket fossilfritt

Skogstransporterna står för hälften av skogsbrukets utsläpp

Enligt forskningsinstitutet Skogforsk står skogsindustrins transporter för tjugo procent av allt tungt gods som körs på svenska vägar. För att nå både skogsbrukets och Sveriges klimatmål behöver skogsnäringen därför ersätta fossila bränslen med eldrift för bland annat tunga transporter av timmer och flis.

En stor systemomställning

”Skogstransporterna står för hälften av skogsbrukets utsläpp, varje nytt elektriskt tungt fordon tar oss närmare ett fossilfritt skogsbruk 2040. Men det är inte så enkelt som att bara byta en dieselbil med oändlig räckvidd mot eldrift med begränsad räckvidd”, säger Anna Pernestål, projektledare för samverkansprojektet Tree och senior forskare på Skogforsk.
”Det här är en stor systemomställning som skogsnäringen behöver göra tillsammans.”

Laddinfrastruktur för tunga fordon

En central fråga för forskarna och branschaktörer är att lösa tillgången till laddstationer. En utbyggd laddinfrastruktur för tunga fordon anser man är avgörande för att lyckas med skiftet från diesel till el. Lika viktigt är det att hitta till de laddstationer som finns.
”Tunga skogsekipage kan sällan använda de standardlösningar som finns för laddning av personbilar utan man behöver högre laddeffekt, större vändradie och möjlighet till genomfart”, säger Anna Pernestål.

Lastbilsladdkartan

Därför har Skogforsk lanserat den öppna karttjänsten Lastbilsladdkartan, den första sammanställningen för tunga fordon i Sverige.
”Tunga skogsekipage kan sällan använda de standardlösningar som finns för laddning av personbilar utan man behöver högre laddeffekt, större vändradie och möjlighet till genomfart. Med karttjänsten ska det därför bli lättare att hitta till laddstationerna som uppfyller lastbilars behov”, säger hon.

En sammanställning för tunga fordon

Kartan som kan användas för alla typer av tunga godstransporter är tänkt att fyllas på allteftersom nya laddparker öppnar. Informationen bygger på öppen data och kompletteras med fältobservationer för att ge en aktuell bild av var och hur lastbilar kan laddas.
”Vi har redan fått positiv återkoppling från företag som med kartan hittat laddstationer de inte visste fanns. Kartan är till för alla som kör tunga transporter, inte bara i skogen. Ju fler användare desto snabbare går ju utbyggnaden vilket gynnar alla.”

Utmaningarna för mobiliteten i skogen

Utmaningarna för mobiliteten i skogen är många på grund av tillfälliga rutter till avlägsna platser på smala skogsvägar med lite trafik. Där finns ingenstans att ladda. Istället testas andra flexibla lösningar inom Tree-projektet.
”En lösning som vi testar är mobila energilagringssystem med inbyggd laddare, ett slags extra energilager, som ger eldrivna timmerbilar extra räckvidd där elnätet inte når fram.”

Ekonomiska kalkyler

Samtidigt måste de ekonomiska kalkylerna hålla.
”Det är många parametrar som ska samverka för att transportflödet ska fungera såsom tillgång till snabbladdning, på rätt plats och till rätt pris. Blir laddningen för dyr, då är det inte ekonomiskt hållbart”, säger Anna Pernestål.

Lastbilsladdkartan har Skogforsk tagit fram inom samverkansprojektet Tree som startade för tre år sedan för att hitta lösningar för elektriska skogstransporter. Det är ett samarbete där över tjugo intressenter i hela värdekedjan ingår: Allt ifrån fordonstillverkaren Scania, skogsbolagen Sveaskog, Stora Enso, Holmen och Södra till logistikföretag, teknik- och energibolag och forskare.
”Företagen ville kunna planera och genomföra eldrivna transporter bättre men problemet var att hitta lämpliga laddstationer. Forskarna hade däremot tillgång till data. Karttjänsten är därför ett bra exempel på ett konstruktivt samarbete mellan forskare och industrin som löser ett behov.”

Senaste nyheter