Konkursen som början på framgång

I Sverige är det tyvärr stigmatiserat att som företagare någon gång ha gått i konkurs. Konkursen blir nästan som ett ärr som ska döljas för grannar, kollegor och barnens klasskamrater. Men sanningen är att konkurser ibland är nödvändiga för att ett land ska bli framgångsrikt. En ekonomi utan konkurser är en ekonomi utan risker som därmed aldrig kan skapa riktiga vinster och tillväxt.

Lärdom av misstag

Det går inte att lära sig simma vid bassängkanten. Vi tog kallsupar, sprattlade och kämpade oss fram tills kroppen bar oss i vattnet. Kallsupen var inte slutet, den var början. Och ibland är också konkursen början på en framgång. Många framgångsrika företagsledare har erfarenhet av konkurser. Mats Qviberg, Isabella Löwengrip och Petter Stordalen är bara några exempel. Det intressanta är vad de gjorde av sina erfarenheter. Qviberg byggde nya imperier, Löwengrip fortsatte skapa bolag och Stordalen tog sina misstag och gjorde dem till nya satsningar.

Mod och entreprenörskap

Det är mod. Något som Sverige behöver mycket mer av. Varje år hyllar vi på Företagarna just mod genom att dela ut priset Årets Företagare i Stockholms stadshus. Årets vinnare, Stig Engström, började i ett garage i Strömsund med att utveckla tiltrotatorer, en ”handled” som låter grävmaskinens skopa rotera och tilta för ökad precision. Trots tidiga misslyckanden och ekonomisk kris byggde han med lån och envishet upp Engcon till Jämtlands enda börsnoterade företag. I dag har företaget fler än 400 anställda och en värdering på över tio miljarder kronor.

Utmaningar i den svenska kulturen

Tyvärr gör svensk kultur det svårt att vara just modig. Vi hyllar trygghet, lagom och konsensus. Ofta premieras fasta anställningar och stabilitet framför entreprenörskap. När vi nu blickar framåt mot 2026 kan jag konstatera att det finns mycket som politikerna kan göra för att ingjuta hopp. I ett läge när nyföretagandet ligger på bottennivåer och konkurserna har ökat måste politiken göra mer för att uppmuntra företagande.

Politiska åtgärder för att främja företagande

Först och främst måste skatterna sänkas. Sänkt skatt på att anställa skulle få fler att våga satsa, vilket skapar fler jobb. Att göra det enklare att göra rätt är en annan princip jag ständigt återkommer till. Rensa i regeldjungeln. Snart kan restaurangbranschen och svenska folket glädjas åt det slopade matkravet. Fler sådana initiativ behövs i alla branscher. Därtill måste utbildningssystemet premiera det som efterfrågas på arbetsmarknaden. Yrkesutbildningen behöver uppvärderas så att matchningen på arbetsmarknaden fungerar bättre.

Utmaningar på arbetsmarknaden

Därtill behöver spelreglerna på arbetsmarknaden ses över. Starka fackföreningar ska inte kunna sänka enskilda småföretagare via sympatiåtgärder. Enkelt förklarat: Små företag som sköter sig kan ändå drabbas när ett fackförbund riktar stridsåtgärder, kallat sympatiåtgärder, mot ett företag för en konflikt på en helt annan arbetsplats. Under de senaste åren har Sverige förlorat netto tiotusentals företag. Det beror på för få nya företag, en svag konjunktur och ökande kostnader som slagit ut i övrigt lönsamma företag. Den typen av konkurser är förödande för både Sverige och den enskilde företagaren.

Framtiden och attitydförändring

I teorin hade jag så klart önskat att ingen företagare går i konkurs 2026. Men, konkurser som bygger på att människor vågat testa sin dröm, utvecklat sin affärsidé och tagit risk utvecklar samhället och skapar välstånd. Så låt oss gemensamt förändra attityden och hylla dem som vågar, utmanar – och ibland misslyckas. Tack för att ni utvecklar Sverige med ert mod!
Magnus Demervall vd Företagarna