Debatten om Försvarsmaktens "hypertillväxt"

Debatten om Försvarsmaktens "hypertillväxt" är viktig och välkommen. Vi behöver ett starkare försvar, och vi behöver det snabbt. Men när vi talar om kompetensförsörjning finns det en dimension som fortfarande behandlas som en bisak trots att den borde stå i centrum: cyberdomänen.

Cyberdomänen – en unik utmaning

Den traditionella militära logiken bygger på mobilisering när kriget kommer. I cyberdomänen fungerar det inte. Våra antagonister bedriver redan i dag långsiktiga kampanjer, intrång och påverkansoperationer – i det vi fortfarande envisas med att kalla "fredstid". Det gör cyberdomänen unik:

• hotet är konstant, inte periodiserat.
• angreppen är pågående, inte väntande.
• angriparen väljer mål i hela samhället, inte bara militärt.

Det svenska försvaret och hotet

Det svenska försvaret betraktar hot i första hand territoriellt. Våra motståndare gör tvärtom. De riktar sig minst lika mycket mot vår ekonomi, våra företag och vårt demokratiska system som mot militära mål. Hotet är samhällsomfattande – därför måste förmågan byggas samhällsomfattande.

Hur skapar man en förmåga som fungerar?

Hur skapar man en förmåga som fungerar både under ett ständigt hybridkrig och vid ett skarpt militärt läge? Svaret är enkelt, men svårt att acceptera i den traditionella försvarslogiken: Genom att bygga förmåga i nära samverkan med de svenska cyberaktörer som redan besitter kompetensen och den operativa erfarenheten.

Privat sektor och cyberförsvar

En ofta förbisedd faktor är att de flesta av Sveriges viktigaste företag i dag är internationella. Deras it-miljöer, leverantörskedjor och ägarstrukturer sträcker sig långt utanför vårt territorium – och det gör även hotbilden. Här har privat sektor en avgörande fördel: Svenska företag är inte bundna av de geografiska och juridiska begränsningar som gäller för statliga myndigheter. De kan agera globalt, snabbt och effektivt.

Offentlig-privat samverkan

Offentlig-privat samverkan kräver också att regelverken inte hindrar den. Trots allt tal om offentlig–privat samverkan återstår ett grundproblem: en låg förståelse för hur företag fungerar. Nästan varje gång våra säkerhetsmyndigheter vill samarbeta uppstår samma mönster:

• man vill ha förmågan
• man behöver resultaten
• man litar på kompetensen
• men man drar sig för att betala för den

Upphandlingsregelverket

Till detta kommer en strukturell barriär: det nuvarande upphandlingsregelverket. Det är ofta svårt – ibland omöjligt – för myndigheter att köpa kvalificerade säkerhetstjänster från svenska cyberbolag, även i pågående hotlägen. Regelverket är skapat för normalförvaltning, inte för att möta statsunderstödda cyberangrepp. Följden blir:

• upphandlingar som tar månader eller år
• fokus på pris framför effekt
• rätt aktör kan inte väljas om den inte passar i den formella mallen

Ett exempel att följa

Saab är ett föredöme, och därmed det perfekta exemplet på varför svenska myndigheter borde handla av svenska bolag för att bygga försvarsförmåga. Sveriges militära förmåga vore betydligt svagare utan Saab, och därför är det självklart att svenska regeringar – oavsett färg – aktivt stöttar företagets utveckling och export. Men samma självklara logik tillämpas inte i cybersfären.

Framtiden för cyberförsvaret

Om Sverige vill ha ett modernt och uthålligt cyberförsvar krävs ett nytt synsätt:

• bygg förmåga i nära samverkan med svenska cyberbolag
• skapa kontinuitet, tydliga uppdrag och långsiktig finansiering
• låt svenska företag växa genom att faktiskt få bidra till Sveriges säkerhet – och få betalt för det

Slutsats

Resultatet blir ett starkare försvar, högre förmåga i fredstid, bättre beredskap vid kris och krig, och starkare svenska företag som i sin tur stärker svensk ekonomi och välfärd. Försvaret behöver växa – men cyberförsvaret måste växa tillsammans med det svenska näringslivet. Våra motståndare slår mot hela samhället, därför måste vår försvarsförmåga omfatta hela samhället. Den avgörande cyberkompetensen finns redan här, i svenska företag som agerar globalt och utan de begränsningar som myndigheterna har. Den kommer dessutom att växa ytterligare om Sverige vågar satsa på den, precis som man gjort med Saab. Det är dags att använda den.
Marcus Murray, grundare, Truesec Group AB