Regelkrånglet som hindrar Sveriges tillväxt

Svenska transportföretag vill växa, anställa och ställa om till mer hållbara lösningar. Men i stället för att lägga kraft på investeringar och innovationer, så fastnar de i ett system som gör det svårare än nödvändigt att driva företag. Två nya rapporter från Transportföretagen visar hur regelkrånglet tränger in i vardagen för tusentals företag.

Problemet med regelkrånglet

Den som försöker göra rätt möts av blanketter, otydliga tolkningar och avgifter som varierar kraftigt mellan olika kommuner. Samtidigt tillåts oseriösa aktörer fortsätta verka utan tillsyn. Resultatet är ett system där det lönar sig mer att ta genvägar än att följa reglerna. Näringslivets regelkostnad uppgår enligt Tillväxtverket till 390 miljarder kronor årligen, vilket är tre gånger den svenska försvarsbudgeten.

Transportföretagen och regelbördan

Nästan hälften av transportföretagen anger byråkrati och administration som sitt största tillväxthinder. Utan effektiva transporter stannar handeln, arbetsmarknaden och exporten. Ändå är det den sektor som i högst grad upplever regelbörda och administration som främsta hinder för utveckling. Bland landets servicestationer, så kallade "mackar", är bilden ännu tydligare. 94 procent uppger att det har blivit krångligare att driva verksamhet de senaste åren.

Exempel på regelkrånglet

Exemplen är lika många som talande. För ett företag i Värmland gick det så långt att de tvingades anlita en konsult för att bevisa att sten inte brinner, efter krav från kommunen om bygglov för ett lager. I Stockholm finns en 500 meter lång vägsträcka vid Skogskyrkogården där 34 meter långa fordon är förbjudna, trots att de tillåts köra före och efter samma sträcka. Bara för att en kommungräns går där blir följden att hela transportkedjor i onödan bryts upp.

Långa handläggningstider

Långa handläggningstider är ett återkommande problem, där ett åkeriföretag i Norrköping fick vänta tre år på att få bygga en laddstation. Trots att lagen tydligt förordar att bygglov inte behövs för en laddplats, har flera kommuner ändå valt att kräva det. Företag som investerat i eldrivna lastbilar riskerar därför att vänta i år på besked, vilket i praktiken leder till att nya fordon står oanvända.

Lösningen

För att vända utvecklingen krävs ett skifte i hur regler utformas och tillämpas. Företag granskas i dag av flera handläggare och myndigheter utan samordning eller tydliga prioriteringar. Olika myndigheter kommer med motstridiga besked, där företagare lämnas ensamma utan vägledning om vem de ska lyssna på. Det skapar en rädsla att göra fel, snarare än vilja att utveckla sin verksamhet. Tillsynen måste bygga på förståelse och kunskap. Den måste ha sin utgångspunkt i samarbete och vägledning, snarare än att handla om att leta fel.

Ett tydligt politiskt ledarskap

Kommuner och myndigheter behöver också gemensamma riktlinjer så att samma regler gäller oavsett postadress. Ett konkret förslag är införandet av en svarsgaranti. Myndigheter bör lagstadgat inom en fast tidsgräns behöva ge besked om ansökningar som görs. Klarar de inte av att ge besked inom rimlig tid, bör ansökan ses som godkänd. Det krävs ett tydligt politiskt ledarskap och en reformering av myndigheternas tillämpning av lagar och föreskrifter. När företag tvingas bevisa att sten inte brinner, när laddplatser blir evighetslånga bygglovsärenden och när 500 meter väg kan stoppa en hel transportkedja, så är regelkrånglet inte längre en kostsam irritation för företagare – det är ett reellt hinder som bromsar Sveriges tillväxt.
Jonas Hagelqvist, vd, Transportföretagen
Tina Thorsell, samhällspolitisk chef, Transportföretagen