Enighet om försvarssatsningar

Regeringen bjöd i våras in alla riksdagspartier till breda försvarssamtal. Både de ekonomiskpolitiska och försvarspolitiska talespersonerna deltog i samtalen. På torsdagen kunde man kalla till en pressträff där samtliga åtta partier – från Vänsterpartiet till Sverigedemokraterna – ställer sig bakom målet att totalt 5 procent av BNP ska gå till försvarsrelaterade utgifter.

Enigheten är det viktigaste budskapet

Det viktigaste budskapet på torsdagen är just detta – enigheten. "Alla riksdagens partier står bakom den här överenskommelsen", säger Pål Jonson (M), försvarsminister. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) påpekar att det är helt och unikt att partierna står enade i dessa tider. Ytterst handlar det om att svenska barn och barnbarn inte ska behöva lära sig ryska.

Fördelning av satsningar

3,5 procent ska gå till det militära försvaret, enligt partierna. Samtidigt ska Sverige, om Natoländerna kommer fram till detta, lägga 1,5 procent på bredare försvarsrelaterande investeringar, enligt uppgörelsen. "I så stor utsträckning som möjligt bör befintliga utgifter räknas in i måluppfyllelsen", står det i överenskommelsen.

Viktiga besked om inriktningen

Socialdemokraternas försvarspolitiske talesperson Peter Hultqvist pekar på att bland annat övningsverksamheten och stora inköp av ammunition kommer att vara centrala i ett växande försvar. För partiet är det viktigt att överenskommelsen inte bara handlar om procentenheter utan innehåller viktiga besked om inriktningen. "Vi anser att vi har kunnat påverka den här överenskommelsen på ett bra sätt", säger han.

Takt för att nå målet

På Natos toppmöte i Haag väntas en av stridsfrågorna vara hur snabbt medlemsländerna ska nå det nya målet. Partierna står bakom den takt som Nato kommer överens om. Men, enligt Kristdemokraternas Mikael Oscarsson mötte regeringens linje om att målet ska nås redan 2030 inga protester under samtalen.

Finansiering av satsningarna

Sammantaget handlar det om ytterligare 300 miljarder kronor i satsningar på militärt och civilt försvar som ska finansieras med lån, varav 50 miljarder till det civila försvaret. Detta kommer att öka statsskulden med cirka 3 procentenheter enligt Elisabeth Svantesson. Vänsterpartiets ekonomiskpolitiska talesperson Ida Gabrielsson pekar på att det är bra att man enats om att låna till försvarsinvesteringarna, och hon är särskilt glad över att 50 miljarder kronor läggs på civilt försvar.

Framtida förhandlingar

Försvarsberedningen kommer att sammankallas under hösten för att förhandla om detaljerna i uppgörelsen. Ida Gabrielsson från Vänsterpartiet säger att "I oroliga tider är det bra att vi kan komma överens". Hon är också glad över att 50 miljarder kronor läggs på civilt försvar, men hade hellre sett att man hade kunnat finansiera de löpande kostnaderna med en beredskapsskatt. Miljöpartiets och Centerpartiets talespersoner trycker också på denna del av överenskommelsen.