Det svenska skattesystemet måste reformeras

Sverige har i dag EU:s tredje högsta marginalskatt för höginkomsttagare, med en marginalskatt på omkring 72 procent när inkomstskatt, arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter räknas in. Det innebär att bara 28 kronor av varje nyintjänad hundralapp går till den som arbetar, medan resten går i skatt. Detta slår direkt mot drivkraften att utbilda sig, ta ansvar, byta jobb eller avancera i karriären.

Forskning visar att höga marginalskatter dämpar människors ansträngningar

Forskning visar entydigt att höga marginalskatter dämpar människors ansträngningar, särskilt bland dem som står inför viktiga beslut i livet – studenter, unga yrkesverksamma och entreprenörer. En dansk studie från 2023 visar att effekten av skatten blir som störst när individer byter jobb, eftersom det är just då deras verkliga förhandlingsstyrka testas. Det är i dessa situationer den höga marginalskatten biter som hårdast.

En avskaffad statsskatt för att öka drivkrafterna

En avskaffad statsskatt syftar till att göra den ekonomiska kakan både större och rättvisare fördelad. Det handlar inte om att sänka det totala skattetrycket – utan om att beskatta mer effektivt. Genom att ta bort statsskatten stärks drivkrafterna för utbildning och arbete. Samtidigt skapas en rättvisare grund för social rörlighet.

Finansiering av skattesänkningarna

Skattesänkningar måste finansieras. Därför innehåller reformen ett komplett finansieringspaket som täcker hela intäktsbortfallet på 64 miljarder kronor. Det består bland annat av höjd skatt på tjänstepensioner och pensionssparande, avskaffat rotavdrag, sänkt ränteavdrag för bostadslån, återställda energi- och bränsleskatter, avskaffade subventioner för grön teknik, slopad pensionsrätt för studiebidrag och avskaffad expertskatt. Dessa åtgärder träffar främst de med högre inkomster – samma grupper som i dag betalar statlig inkomstskatt – och upprätthåller därför en viktig fördelningspolitisk balans.

Enklare och mer transparenta skatteregler

Reformen skulle också innebära att flera krångliga och dyra skatteregler kan skrotas. 3:12-reglerna, som syftar till att motverka skatteplanering mellan arbets- och kapitalinkomster, skulle bli irrelevanta. Löneväxling, som gör löner till pensioner av skattetekniska skäl, skulle bli onödigt. Expertskatten, som särskilt gynnar utländska arbetstagare, skulle kunna tas bort – och Sverige skulle ändå vara attraktivt. Skattesystemet skulle helt enkelt bli mer enhetligt, transparent och motståndskraftigt.

Skapande av ett samhälle där fler får möjlighet att växa

Genom att reformera skattesystemet kan vi skapa ett samhälle där fler får möjlighet att växa. Ett samhälle där det lönar sig att studera, att arbeta, att ta ansvar. Där framtidshoppet inte avgörs av vem dina föräldrar är, utan av vad du själv gör. Reformen är möjlig, balanserad och genomförbar. Det är dags att ta nästa steg.
Daniel Waldenström, professor i nationalekonomi och programchef, Institutet för Näringslivsforskning