Sverige och Kina: En växande relation

Sverige är ett litet land med ett stort beroende av utrikeshandel och investeringar för sin välfärd. Exporten utgör drygt 50 procent av vårt lands BNP. Den inhemska marknaden blir snabbt för liten för de flesta svenska företag. Med knappt 11 miljoner invånare har vi ovanligt många multinationella företag i en internationell jämförelse. Trots utmaningar fortsätter svenska företag att hävda sig väl i Kina. En majoritet vill vara kvar för att hänga med i den snabba teknologiska och industriella utvecklingen. Svenska företag sysselsätter i dag tiotusentals medarbetare i Kina, har en årlig omsättning av drygt 400 miljarder kronor vilket är närmare sex gånger mer än den årliga svenska exporten till Kina.

Utmaningar och möjligheter

Å ena sidan är landets utmaningar kända. En svajig fastighetsmarknad som ännu väntar på att bottna ur, bristande förtroende hos konsumenten som hellre sparar än konsumerar, överkapacitet i många sektorer med ihållande deflation i producentledet, minskande och åldrande befolkning, hög ungdomsarbetslöshet och olika miljöproblem. Detta tog Mario Draghi upp i sin rapport förra året om EU:s konkurrenskraft.

Kinas innovationskraft

Å andra sidan kan alla som besöker Kina och träffar kinesiska entreprenörer inte låta bli att imponeras av innovationskraften i landet. Mantrat ”USA innoverar, Kina kopierar och EU reglerar” stämmer inte längre. Det borde snarare heta ”USA och Kina innoverar, och EU måste komma ikapp.” Kina ligger i dag före USA och EU i publikationer av vetenskapliga artiklar, i nya patentregistreringar och inom avancerad teknologiforskning, för att nämna tre exempel. Det är inte längre bara ”världens fabrik”, som står för drygt 30 procent av den globala tillverkningen, utan också allt mer ”världens hjärna”.

Bilsektorn i Kina

Den kinesiska innovationskraften, i form av bilsektorn, fick jag uppleva i all sin kraft och dynamik i april på en resa till Shanghai och Hangzhou med FKG och några av deras medlemsföretag. En av dagarna besökte vi den gigantiska bilmässan i Shanghai. Vi vallades runt i folkhavet till separata möten med flera av de ledande biltillverkarna Geely & Co, Zeekr, Nio, Xiaomi, Dongfeng och Volvo Cars. På de kinesiska bilföretagens stora utställningsytor avlöpte lanseringar och shower, allt i en både kaxig och stolt ton. Utländska aktörer fanns givetvis också där. De tre tyska biljättarna samt Toyota från Japan, vilka båda tappat marknadsandelar de senaste åren i Kina, har kommunicerat att de definitivt inte gett upp kampen om den kinesiska marknaden.

Samarbeten mellan Sverige och Kina

För mig var det första gången på 30 år som jag besökte bilmässan. Då var jag gäst till de svenska lastbilstillverkarna. Fokus var på dessa och inte på kinesiska personbilar som kändes marginella, udda och långt ifrån globalt ledande teknologiskt. För 30 år sedan ville utländska bilföretag in på den jungfruliga kinesiska bilmarknaden och representerade det mest avancerade inom bilindustrin. I dag är situationen en annan. Kina är världens överlägset största bilmarknad och kinesiska bilföretag, med världsledande elbilar, expanderar till allt fler länder i världen. USA och Kanada, däremot, har stängt dörren för kinesiska elbilar med införandet av 100-procentiga biltullar i oktober 2024.

Möjligheter till samarbete

Fordonsindustrin är bara ett av många exempel där innovativa kinesiska privata entreprenörsdrivna företag etablerat ledande positioner. Privata företag i Kina utgör i dag drygt 96 procent av alla företag i landet. I det extremt tävlingsinriktade Kina ser vi allt fler exempel på ”Björn Borg-effekter”. Entreprenörer, inspirerade av fixstjärnor i näringslivet, slår sig fram och skapar paradigmskiften i olika sektorer. Inom AI är Deep Seek bara ett företag mängden som vill bli världsledande. Sedan bolaget i februari slog världen med häpnad, inte minst USA och dess ”tech bros”, har Huawei, Alibaba, Manus och andra presenterat konkurrerande lösningar och produkter inom AI. Kina sitter allt oftare på ett kunnande eller en teknologi där man etablerat en dominant position, exempelvis inom den gröna omställningen.

Framtiden för Sverige och Kina

Vi borde försöka tillägna oss teknologierna och i samarbete med en kinesisk partner lära oss för att sedan utveckla matchande eller nya teknologier. Kinas utveckling från 1980-talet fick stor hjälp av teknologi och kunnande från utländska företag, inklusive svenska, i många sektorer. I dag skulle kinesisk teknologi kunna bidra till att utveckla olika delar av vår ekonomi och industri. Grundförutsättningen är att vi gör den rigorösa riskanalys som krävs, som alltför sällan görs, på vilka områden vi kan samarbeta, för att på djupet och i detalj förstå hur och till vilken grad den kommer till bäst nytta för våra behov. Att USA under Donald Trump vänder världen ryggen, använder tullar som universalmedicin mot allt, verkar vilja frikoppla sig från Kina och avråder alla länder i världen från att ha med Kina att göra, får stå för dem. Det finns fortsatt många möjligheter för bra samarbeten mellan svenska och kinesiska företag.
Frédéric Cho, grundare av Frédéric Cho Advisory AB och vice ordförande Sweden-China Trade Council.