Ekonomisk osäkerhet och dess påverkan på unga

Efter en lång period av höga kostnader för hushållen har situationen på senare tid förbättrats, med lägre räntekostnader, starkare köpkraft och inkomstskattesänkningar. Ändå består pessimismen, vilket ökat risken för en utdragen lågkonjunktur. Det upptrappade handelskriget har fått börserna att skaka och ökat osäkerheten kring den ekonomiska utvecklingen.

Osäkerhet och bostadsmarknaden

På senare tid visar mätningar att förväntningarna på både den egna ekonomin och svensk ekonomi sänkts ytterligare, och många tvekar inför både konsumtion och investeringar. Situationen påverkar särskilt unga, och en nyckelfråga är deras möjligheter på bostadsmarknaden. Den rådande osäkerheten gör att många avvaktar och skjuter upp bostadsköp.

Unga och bostadsmarknaden

Nya mätningar visar att svårigheter på dagens bostadsmarknad får allvarliga konsekvenser – för utbildning, arbetsmarknad och familjeplanering. Var femte person i gruppen 20–30 år avvaktar med att bilda familj på grund av bostadsmarknaden, och tre av tio uppger att bostadsmarknaden begränsar deras möjligheter att jobba. Var fjärde uppger att bostadsmarknaden begränsar deras möjligheter att studera. En osäker bostadsmarknad blockerar alltså många ungas livsval och utveckling.

Demografiska utmaningar

Därtill visar befolkningsframskrivningar att antalet personer i arbetsför ålder växer långsammare än tidigare, samtidigt som gruppen äldre ökar. Det påverkar både arbetsmarknaden och välfärdssystemet – allt färre riskerar behöva försörja allt fler. Särskilt allvarliga är därför signalerna om att unga i högre utsträckning skjuter upp beslutet att bilda familj av ekonomiska skäl.

Behov av tydlighet och långsiktighet

För att skapa stabilitet och förtroende på bostadsmarknaden i tider av ekonomisk oro behövs tydlighet och långsiktighet. I höstas gav en statlig utredning förslag på lättnader i kreditrestriktionerna – däribland ett sänkt och förenklat amorteringskrav. Enligt SEB:s Boprisindikator denna vår har hushållens boprisförväntningar fallit tre månader i rad, även om de fortfarande ligger på relativt höga nivåer.

Avvägningar och lösningar

Det finns givetvis samhällsrisker med att öka skuldsättningen. Avvägningarna finansdepartementet behöver göra mellan att stimulera och hålla tillbaka bostadsmarknaden är inte lätta. Men den rådande osäkerheten behöver brytas och när aktiviteten på bostadsmarknaden nu återigen dämpas och boprisutvecklingen stagnerar är det en tydlig signal om att utvecklingen är på väg åt fel håll. Sveriges ekonomiska utveckling står och väger, och risken är att osäkerhet gör lågkonjunkturen mer utdragen än väntat.

Slutsats

Hushållens pessimism om framtiden har fördjupats och konsumtionen och investeringsviljan är återhållsam. För att skapa stabilitet och förtroende på bostadsmarknaden behövs nu tydliga och långsiktiga besked så att bostadsköpare, säljare, bostadsutvecklare, byggföretag och banker vågar agera. Allt för höga trösklar i form av långa köer till hyresrätter och strikta kreditrestriktioner gör det svårt för unga att etablera sig på bostadsmarknaden, vilket påverkar arbetsmarknadens och Sveriges långsiktiga utveckling.
Américo Fernández, privatekonom, SEB