Världen i gungning efter USA:s beslut att blanda sig i konflikten mellan Iran och Israel

Världen är skakad efter USA:s beslut att blanda sig i den redan eskalerande konflikten mellan Iran och Israel. Efter de amerikanska bombräderna mot tre iranska kärnanläggningar under natten mot söndagen är den stora frågan hur Iran svarar – kommer regimen att slå mot amerikanska baser eller inte? Det är en på många sätt farlig situation, med potentiellt långtgående konsekvenser inte bara för regionen utan för hela världsekonomin.

Natoländerna samlas till toppmöte

Natoländerna, som samlas till sitt årliga toppmöte i Haag på tisdagen, ska enligt plan fatta beslut om ländernas försvarsanslag och vilka förmågor alliansen ska utveckla framöver. Men den stora snackisen kommer givetvis att vara situationen i Mellanöstern.

Lärdomar från konflikten

För Natoländerna finns viktiga lärdomar att dra av konflikten. Det gäller särskilt Israels krigföring. Landet har onekligen gått alldeles för långt i sin operation för att slå ut Hamas på Gazaremsan, med ett fruktansvärt civilt lidande som följd. Men när det gäller attackerna mot Iran har israelerna lyckats slå både omvärlden och sina motståndare med häpnad.

Israels krigföring

Om någon framöver undrar vad man ska göra för att försäkra sig om USA:s militära stöd kan man titta på Israel. Nyckeln är att ta ansvar för sitt eget försvar – att omsätta ett högt försvarsanslag i militär förmåga. Israel lade förra året hisnande 8,8 procent av BNP på sitt försvar, vilket alltså är betydligt högre än det nya ”skyhöga” målet på 5 procent som Nato-länderna väntas klubba i Haag.

Fördelarna med ett kapabelt luftförsvar

För att sätta den israeliska krigföringen i perspektiv räcker det att jämföra med Rysslands destruktiva krig mot Ukraina. Det Israel lyckades med redan under den första helgen i kriget mot Iran har Ryssland inte varit i närheten av under de tre och ett halvt år som gått sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes. Israel visar vilken skillnad ett kapabelt luftförsvar kan göra i en konflikt. Det egna Iron Dome-systemet har motat de flesta av Irans robotar, medan Israel lyckades etablera luftherravälde över Iran på mindre än två dygn.

Viktiga slutsatser

Det finns några viktiga slutsatser att dra av allt detta. För det första: vikten av ett kapabelt luftförsvar. Skillnaderna i motståndskraft mellan Irans luftförsvar å ena sidan och Israels och Ukrainas å den andra, är ett starkt argument för Nato att storsatsa på denna domän framöver. Det israeliska systemet, som är uppbyggt i olika lager, bör utgöra mall för ett framtida gemensamt luftvärnssystem i Nordeuropa.

Ny teknik och innovation

För det andra visar utvecklingen i både Ukraina och Mellanöstern vilken skillnad ny teknik kan göra militärt. Nato har redan flera olika program igång för att uppmuntra användningen av civila tekniker, som riskkapitalfonden Nato Innovation Fund och Diana, en accelerator för satsningar på ”dual use”-teknik. I Sverige visade regeringen med sin färska försvarsindustristrategi att de vill få in mer innovation och civil teknik i försvaret.

Västvärldens försprång

För det tredje är det värt att konstatera att Iran och Ryssland tillhör samma teknikaxel, ihop med Kina och i viss mån Nordkorea. De samarbetar allt mer, utbyter vapensystem, genomför gemensamma militärövningar och är i hög grad ute efter samma sak: att försvaga västvärlden och dess representanter. Men som konflikterna i Ukraina och Mellanöstern nu visar är det västvärldens demokratier som har den mest effektiva tekniken och de skarpaste underrättelsetjänsterna. Det är vi som vinner. Ska det fortsätta krävs dock ett Nato som inte bara håller ihop och spenderar mer pengar på försvaret utan dessutom fortsätter att vässa sina förmågor. Låt den insikten prägla Nato-toppmötet.