Försörjningskedjor i gungning

Försörjningskedjor som pressats av bland annat pandemin har gett resultatet att exempelvis en Boeing 787 Dreamliner på bara två år stigit från 292 miljoner dollar till 386 miljoner, alltså ungefär en tredjedel. Det beräknar nyhetsbyrån AFP baserat på affärer gjorda av bland andra det japanska flygbolaget ANA.

Prisökningar

Mer generellt är ökningen ungefär 30 procent sedan 2018, enligt en expert som uttalar sig anonymt. Boeing 787 Dreamliner är ett exempel på en flygplanmodell som har drabbats av prisökningarna.

Och då är frågan om bjässarna Boeing och Airbus hittills ens låtit alla prisökningar slå igenom. Råvaror och utrustning beräknas ha blivit 40 procent dyrare sedan 2021. Boeing har efter en strejk tvingats gå med på löneökningar på 38 procent över fyra år. Och nu kommer USA:s president Donald Trumps tullar à 25 procent på stål och aluminium.

Tullarna försvårar

”Det är lite ironiskt – råmaterial var inte problemet, men Donald Trump är fast besluten att göra dem till ett problem”, säger Richard Aboulafia vid konsultfirman Aerodynamic Advisory till AFP. ”Tullarna är katastrofala”, säger John Persinos.

De nya pålagorna försvårar för dominerande tillverkare som amerikanska Boeing och europeiska Airbus. Fram till nu har kunder i viss mån kunnat ta höjda priser, i och med att nya modeller som Boeing 737 MAX och Airbus A321 neo drar mindre bränsle än äldre varianter.

Kundernas reaktion

Men någonstans går gränsen. Och på det hämmas folks reslust av andra faktorer, såsom klimat- och miljöfrågan på vissa marknader, krympande vilja att besöka länder som Trumps USA och Putins Ryssland på andra.

De senaste dagarna har det rapporterats om att Kina nu nobbar nya Boeing-plan, och till och med att enskilda plan på väg att levereras vänt tillbaka när de redan varit ute över Stilla havet.

Framtidens flygplan

Kina har också en uttalad målsättning att konkurrera med de mer etablerade västerländska tillverkarna. Ett exempel på det är att batterijätten CATL förra året testflög ett elplan, och har målet att börja sälja ett litet eldrivet trafikflygplan inom några år. Det ska väga åtta ton och ha en räckvidd på 200–300 mil. Detta kan bli en vändpunkt för flygindustrin och en möjlighet för Kina att ta en större del av marknaden.