Påve Franciskus är död

Påven har avlidit

Påven avled klockan 7.35 på måndagen, enligt kardinal Kevin Farrell, som är den romersk-katolska kyrkans camerlengo, kammarherre.

Reaktioner efter dödsbudet

”Han vigde hela sitt liv åt att tjäna herren och sin kyrka”, säger Farrell i ett uttalande. Han lägger till att påven levt enligt evangeliet med ”tro, mod och allomfattande kärlek” i synnerhet gentemot de ”fattigaste och mest utsatta”, rapporterar Vatikanens nyhetstjänst.

Påskdagen

Dödsbudet kommer bara timmar efter att påven höll det traditionsenliga talet ”urbi et orbi” (”till staden och världen”) inför 35.000 människor på Petersplatsen i Rom på påskdagen. I sitt tal uttryckte argentinaren, som varit svårt sjuk i lunginflammation, sitt stöd för bland annat religions- och yttrandefriheten.

Krig och intolerans

Han varnade också för en ökande antisemitism och uppmanade till ett slut på kriget i Gaza.

Sista offentliga framträdandet

Efter talet tog påven ett bejublat varv runt torget i sin ”påvemobil”. Han såg svag ut när han åkte runt på Petersplatsen. Men rundturen väckte jubel och det sades att påven återhämtat sig tillräckligt för detta, efter att under en sjukhusvistelse nyligen i princip legat för döden.

Påvens hälsa

Påve Franciskus skrevs den 23 mars ut från Gemellisjukhuset i Rom där han vårdades i 38 dagar för dubbelsidig lunginflammation och ytterligare komplikationer. Under sjukhusvistelsen bedömdes hans tillstånd flertalet gånger som kritiskt.

Tidigare hälsoproblem

Påven har återkommande under sin livsbana haft bronkit och andra andningsproblem. Han saknade en bit av ena lungan efter en infektion som nästan kostade honom livet på 1950-talet i hemlandet Argentina.

Välja ny påve

Det är kardinalerna, de med allra högst ställning inom katolska kyrkan, som har i uppgift att välja en ny påve. Men bara de kardinaler som är yngre än 80 år ingår i den så kallade konklaven.

Processen

Det hela är väldigt hemlighetsfullt. Kardinalerna måste under ed lova att de inte kommer att dela några detaljer om vad som försiggår inne i konklaven; vad som sägs och hur de resonerar. Allt för att undvika att andra ska försöka påverka valet.

Rösträtt

Närmare 140 av totalt drygt 250 kardinaler är enligt Vatikanen under 80 år och därmed röstberättigade, bland annat Sveriges kardinal Anders Arborelius.

Omgångar

Ofta krävs det ett antal omröstningar, fyra per dag, för att få till de två tredjedelar som krävs för att en ny påve ska bli vald. Efter varje omröstning träs röstsedlarna på ett snöre och bränns i en kamin i Sixtinska kapellet. Om de inte kommit överens är röken svart. Till sist, när de lyckats välja en ny påve, är det vit rök som kommer ut från skorstenen.

Ny påve

Kort senare avslöjas påvens namn. Vid de senaste två processerna gick kardinalerna in i konklaven dag ett och kom ut igen efter bara några dagar, men det finns historiska exempel då det tagit över en månad och till och med över ett år.

Avgörande faktorer

På grund av tystnadsplikten är det svårt att veta hur kardinalerna resonerar när de väljer en ny påve. Men framför allt ska de ha i åtanke vilka behov katolska kyrkan har och vem som bäst kan uppnå de behoven.

Varierad representation

Nytt för den här gången är att kardinalerna är från så många olika länder. Runt 110 av kardinalerna med rösträtt är utsedda av påve Franciskus och han tog i sina val av kardinaler hänsyn till variation. De som just nu är röstberättigade kommer från 71 länder och är utspridda över sju kontinenter.

Svensk påve

I teorin kan vilken praktiserande katolsk man som helst bli vald till påve – men sedan 1379 har alla påvar som utsetts varit kardinaler.

Kardinal Anders Arborelius

Det finns bara en svensk kardinal. 2017 utsågs Lars Anders Arborelius, biskop i Stockholms katolska stift, till kardinal som första svensk någonsin.
Han har själv inte velat prata om möjligheten att han själv skulle kunna utses till påve.

Påven har lämnat ett bestående arv i den katolska kyrkan och hans bortgång kommer att påverka många människor runt om i världen. Hans engagemang för social rättvisa, miljöfrågor och interreligiös dialog har inspirerat många, och hans ledarskap har varit en källa till hopp och tröst för många troende.

Senaste nyheter