Det gamla gruvsamhället som kan bli framtidens energilager
Det är som bekant malmen som till stor del byggt Sverige och dess välstånd. Idag finns här därför omkring 3 000 gamla nedlagda gruvor. Potentiella guldgruvor i framtidens energisystem, enligt Mine Storage, bolaget som vill förvandla dem till jättelika batterier.
Globalt perspektiv på energilagring
Globalt sker i dag drygt 90 procent av all energilagring med pumpkraft, en särskild form av vattenkraftverk som lagrar energi i form av uppumpat vatten och producerar elenergi när den behövs. Det är likväl fortfarande i relativt liten skala, men i framtiden kommer behovet av energilagring att växa och där kommer de gamla gruvorna som lämpliga platser för storskalig pumpkraft in.
Mine Storages vd och medgrundare Thomas Johansson säger: ”Tänk om vi kunde börja använda bara en bråkdel av de en miljon gruvor som finns runt om i världen som är nedlagda för att bygga storskalig energilagring. Helt utan bekostnad av sällsynta jordartsmetaller och så vidare”.
Mine Storage och deras projekt
Mine Storage har idag fokus på två projekt. Det ena, Vångaprojektet, ligger i Skåne och det andra ligger i Norberg, i Bergslagen i norra Västmanland. Vånga är ett dagbrott medan Norberg är en gammal underjordsgruva.
I Vånga har man slutfört samrådsprocessen och nu pågår arbetet med en miljökonsekvensbeskrivning för att sedan lämna in en ansökan till mark- och miljödomstolen. Norberg har precis startat samrådsprocessen och har redan fått investeringsstöd från EU:s Innovationsfond på 20 miljoner euro.
Affärsmodell och samarbeten
Bolaget agerar som projektutvecklare och kommer också att vara kvar som delägare och operatör av anläggningarna. Övriga tänkta delägare till energilagren är i första hand energibolag, men också infrastrukturfonder som investerar i anläggningar i energibranschen och som investerar i energiomställningen.
Utmaningar och innovation
Den senaste tiden har energisektorn varit minst sagt osäker av många skäl, vilket har påverkat de finansiella investerarna. Mine Storage räknade tidigare med att ha ett första gruvlager i drift 2025-2026, men nu lutar det snarare mot tidigast 2029.
Thomas Johansson menar att det inte har gått så sakta och att det har hänt enormt mycket sedan de började för fem år sedan. Han lyfter också fram Mine Storages lösning som den bästa mekaniska energilagringstekniken och pekar på svagheter hos en del andra, som gravitationslagring med tyngder.
Så funkar det
Mine Storage tekniklösning använder vatten och gravitationskraften för att åstadkomma ett energilagringssystem. Höjdskillnaden mellan två reservoarer är det som gör att energi kan lagras genom att pumpa vatten från den lägre till den högre reservoaren, och senare frigöras genom att vattnet släpps ner igen genom en turbin som genererar elektricitet, precis som ett vattenkraftverk.
Beredskap och självförsörjning
En allt viktigare aspekt för en energilagringslösning som Mine Storages är också beredskaps- och självförsörjningsperspektivet i en allt mer orolig och osäker omvärld. Thomas Johansson menar att de kan vara en resurs på ett helt annat sätt än andra energilager, som batterier till exempel, och att det finns ett behov av att man börjar titta lite djupare på hur den här typen av anläggningar skulle kunna vara en viktig komponent i beredskapsplanen och ett mer resilient samhälle.