Joakim Medin åtalas i Turkiet

Bakgrund

Den svenska journalisten Joakim Medin har åtalats för förolämpning av presidenten samt för terrorbrott och samröre med PKK. Han har varit frihetsberövad sedan den 27 mars då han greps på Istanbuls flygplats.

Åtalspunkterna

Båda åtalspunkterna är absurda. Den första för att kritik mot en president aldrig kan vara ett brott i en demokrati. Den andra för att den är felaktig och faller på sin orimlighet. Joakim Medin har rapporterat under lång tid om Turkiet och landets förhållande till kurderna. Det kan inte utgöra ett terroristbrott.

Pressfriheten i Turkiet

Pressfriheten i Turkiet är ytterst begränsad. Uppenbarligen är andra rättsstatliga principer också begränsade med tanke på åtalet. Det finns åtskilliga saker att vara bekymrad över när det gäller Turkiet. Framför allt är gripandet tidigare i år av Istanbuls borgmästare Ekrem İmamoğlu, som väntas ställa upp i nästa presidentval, är en skandal som drar skam över regimen i Ankara.

Sverige och Turkiet

För svensk del har de senaste åren inneburit ett besvärligt förhållande till Turkiet och president Recep Tayyip Erdoğan. Han blockerade länge den svenska Natoanslutningen. Motkravet från turkisk sida kunde sammanfattas i ordet respekt. Dels att Sverige skulle visa respekt för muslimer, på tal om koranbränningarna i Sverige. Dels gällde det respekt för Turkiet som land.

Krav på respekt

Men Turkiet måste också visa respekt, mot demokratin och mot sina allierade. Turkiet är ett viktigt land, en regional stormakt. Det är också ett land som är nära allierat med övriga europeiska länder och med USA genom medlemskapet i Nato sedan 1952. Turkiet och EU (dåvarande EEC) tecknade 1963 Ankaraavtalet som reglerade ekonomiskt utbyte med sikte på ett framtida EU-medlemskap. Sedan 1995 är EU och Turkiet i tullunion, och fyra år senare fick Turkiet kandidatstatus till EU. Förhandlingarna om medlemskap inleddes 2005, men frystes 2016. Landet är dock fortfarande officiellt kandidatland.

Internationella förpliktelser

Turkiet är med i Europarådet från startåret 1949 och är därmed bundet av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna. Den här uppräkningen av årtal har betydelse för att visa hur nära banden är mellan EU och Turkiet. Men de visar också på vilka demokratiska förpliktelser Turkiet har. Den svenska regeringen och andra EU-länder måste nu markera allvaret i dessa förpliktelser.

Joakim Medins situation

Joakim Medin har gripits på grund av sin journalistik. Det kan aldrig accepteras. Det är viktigt att den svenska regeringen och EU fortsätter att kräva att Turkiet respekterar de mänskliga rättigheterna och pressfriheten. Joakim Medins fall är ett tydligt exempel på hur Turkiet inte lever upp till sina förpliktelser, och det är viktigt att vi inte tiger still om detta.