Ståltillverkaren British Steel i kris

British Steel i Scunthorpe ägs sedan 2020 av kinesiska Jingye. Fabriken producerar 95 procent av det stål som används i Storbritanniens tågnät, liksom stål till bygg- och bilindustri. Nu har Jingye oväntat vägrat leverera de råvaror som behövs i de två glödheta masugnarna. Det beror på Trump, säger Jingye. Brittiska regeringen menar i stället att det handlar ett taktiskt spel. Målet? Att tvinga britterna köpa kinesiskt stål.

Industriell och politisk bomb

Om inte råvaror kommer in hotar stängning för gott. Ugnarna opererar vid extremt hög värme. Järnmalm och koks hälls i på toppen medan man extraherar flytande järn i botten. Om inte masugnen hela tiden fylls på, kommer den smältande metallen i botten att stelna. Om ugnen sen värms igen, sprängs den, kan inte startas om.

Nationalisering på tapeten

Naturens lagar skapar nu en industriell och politisk bomb. Britterna riskerar att, som enda G7-land, bli utan egen ståltillverkning, och utlämnade till den internationella marknaden, när tariffkrig rasar. Timmarna tickar. Just nu sitter brittiska regeringen och agerar uppköpare till masugnarna. Tre skepp är lastade med koks och järnmalm. Och i helgen extrainkallades parlamentet (första gången en lördag sen Falklandskriget 1982) för att fatta beslutet om att kunna nationalisera British Steel. Ja, du läste rätt.

Kinas roll i krisen

Nationalisera. Kinas regering svarar att britterna politiserar det som borde vara en företagsangelägenhet. Men att blanda ihop företagande och politik är inte en europeisk specialitet – utan en kinesisk. Kina släpptes in i WTO 2001 som ett ”utvecklingsland”. Sedan dess har Kinas regering och företag systematiskt tråcklat sig genom systemet.

Statliga ingrepp i näringslivet

Fem procent av BNP går åt till industristöd. Nästan alla listade företag redovisar statsstöd. Landet använder sin centralbank som garant vid internationella avtal och företag utnyttjar statens fångar som arbetare. Staten är flätad i dess företag. Att tro att vi kan släppa in kinesiska företag till oss utan att få kommunistpartiet i släpvagn är inte realistiskt.

Demokrati och frihet

Trump opererar i en demokrati med en konstitution som maktdelar à la Montesquieu. Varje dag tvingas hans regim stå till svars för märkligheterna, i domstolar och media. Samma sak kan på inget vis sägas om Xi Jinping. Eller som den före detta folkpartiledaren Per Ahlmark så träffande skrev ”det är demokratin, dumbom”. Ja just det. Den betyder något. Inte som ett högtidligt lullull, utan som skydd för äganderätt och företagens oberoende, människans frihet att verka.

Företag i olika länder

Företag som opererar i länder med fri journalistik och oberoende rättsystem är väsensskilda djur från företag som tvingas verka med en järnhård diktatur som överrock.

Bara för att Trump är en vilde, blir inte kinesiska staten en liten gullig kyckling. Glad påsk!